Diagnose
Angstlidelser - fobiske og panikkangst
Angstlidelser er en samlebetegnelse for tilstander som omfatter mer enn forbigående uro eller frykt. Hos personer med en angstlidelse forsvinner ikke den irrasjonelle frykten eller uroen, og den kan bli verre over tid.Noen former for angst er forbundet med bestemte ting eller situasjoner (fobisk angst). Dersom du opplever plutselige angstanfall kalles dette panikkangst. Noen ganger kommer panikkangsten som lyn fra klar himmel, mens andre ganger er den utløst av fobiske situasjoner.
Pasienter vil ha behov for ulike behandlingsmetoder, både fordi vi er forskjellige som mennesker, og fordi angst kan fortone seg ulikt fra person til person.
Terapeuten tilpasser behandlingen i samarbeid med deg, og velger ut de teknikker og intervensjoner som virker best for deg. Selv om symptomene kan være like, kan det være helt forskjellige årsaker til at man har utviklet angst. I tillegg er det også forskjell på hvordan personer håndterer angstsymptomer.
Henvisning og vurdering
For å få behandling i spesialisthelsetjenesten trenger du henvisning. Fastlegen er den som oftest henviser til utredning og behandling, men det finnes også annet helsepersonell som kan henvise. Vi vil på bakgrunn av prioriteringsveilederen "Psykisk helsevern for voksne" avgjøre om du har krav på behandling i spesialisthelsetjenesten.
Guorahallan/čielggadeapmi
Čielggadeami bistu: 3 - 4 konsultašuvnna
Buohcciviesu dikšu boahtá árra muttus juo bidjat fokusa kártet dan movt garra ballu váikkuha dutnje ja movt dat lea ovdánan áiggi mielde. Dikšu boahtá dan dihte bivdit du vástidit dáid gažaldagaid:
- Movt váikkuha garra ballu du árgabeaivvi doaibmamii?
- Man guhká lea garra ballu muosehuhtán du?
- Leatgo erenoamáš dáhpáhusat mat leat vuolggahan garra balu gillámušaid?
- Leatgo dus seammás eará psyhkalaš givssit?
- Leago garra ballu čadnon ovttaskas dilálašvuođaide, dahje diŋggaide?
- Movt du eallindilálašvuohta lea muđui?
- Dieđátgo earáid bearrašis geain leat seamma lágan givssit?
Čielggadeamis lea dávjá dát oassin:
- Du persovnnalaš historjá
- Du buohcanhistorjá (anamnese)
- Strukturerejuvvon klinihkalaš jearahallan (ovdamearkka dihte MINI INTERNATIONAL NEUROPSYCHIATRIC INTERVIEW, M.I.N.I)
- Ovdamearkkat vissis diagnosastihkalaš registrerenreaidduide
- Beck's Angstskala (BAI)
- Hamiltons Angstskala (HAM-A)
- Beck's Depresjonsskala (BDI-II)
Dikšunáiggi álggaheami mielde lea riekti ahte čielggadeapmi ja diagnosa bidjan dahkko 6 vahkus maŋŋelgo vuosttaš geardde fitnet doaktára luhtte. Vuosttaš konsultašuvnnat čadnojit dan dihte čielggadeapmái. Máŋggadáfot dávddaide viiddiduvvo čielggadeapmi 12 vahkkui.
Dikšu
Divššu bistu: 10 -20 konsultašuvnna.
Dat lea vejolaš oažžut veahki garra balu váttisvuođaide. Juohke divššus lea dehálaš ahte don ovttas dikšuin soabadat divššu ulbmila. Buorre oktavuohta dikšuin lea dehálaš vai oaččut buori veahki, ja gávdnojit ollu iešguđetlágan dikšunvuogit. Mii bivdit du hupmat dikšuin soahpatmeahttunvuođaid dahje eahpesihkarvuođaid, vai ovttas sáhttibeahtti gávdnat buriid čovdosiid mat leat heivehuvvon du dárbbuide.
Kognitiivvalaš dikšun ja dálkkaslaš (farmakologalaš) dikšun leat váldo dikšunvuogit fobiija balu ja panihkkabalu vuostá. Psykoedukašuvdna ja eksponerendikšu sáhttet leat oassin kognitiivvalaš terapiijas.
Dikšun sáhttá addot individuálalaččat dahje joavkkus. Mii válljejuvvo lea sorjavaš dasa maid don háliidat. Mii geahččalit botket nu ahte eat bargga ii- ulbmillaš vugiiguin. Gelbbolaš dikšu vehkiin ja bagademiin oahpat movt don dađistaga galggat lahkonit dasa mii dahká dutnje garra balu, ja garra ballu boahtá de dađistaga unnut. Dakkár dikšunmálle sáhttá leat gáibidahkes, muhto das lea buorre effeakta.
Eksponerenterapiija
Eksponerenterapiija leat bures dieđalaččat duođaštuvvon ja das lea dávjá buorre ja dábálaččat jođánis dávdamearkageahpedeapmi. Bajitdási jurdda dáinna terapiijamálliin lea ahte geahččala botket heajos doaibmi láhttenminstariid iešguđet lágan pedagogalaš teknihkaiguin ja hárjehallanprográmmain. Gelbbolaš dikšu vehkiin ja bagademiin oahpat movt don dađistaga galggat lahkonit dasa mii dahká dutnje garra balu, ja garra ballu boahtá de dađistaga unnut. Dakkár dikšunmálle sáhttá leat gáibidahkes, muhto das lea buorre effeakta.
Psykoedukašuvdna
Psykoedukašuvdna sisttisdoallá oahpahusa das movt garra ballu sáhttá dovdot, oidnosii boahtit gorudis, dovdduin, jurdagiin ja eará olbmuid ektui. Oahpahus sisttisdoallá maiddái dieđuid das movt du dagut dego garvin sáhttá leat mielde doalaheames garra balu. Go oaččut ipmárdusa dasa mii du gorudis ja jurdagiin dáhpáhuvvá dallego oaččut garra ballu dohppehallama, de sáhttá dat dagahit ahte vásihat ahte garra ballu lea unnit giksin dutnje. Máhttu ja dieđut garra balu birra sáhttet maiddái dahkat ahte lea álkibut ohcat divššu, ja oažžut eambbo ipmárdusa das man dihte dikšun lea nu movt dat lea.
Dálkkaslaš dikšun
Muhtumat dárbbašit sihke dálkkaslašdikšuma ja psykoterapiija. Dat árvvoštallojuvvo indivuálalaččat. Muhtun dálkasat eai rávvejuvvo jus ovdamearkka dihte oažžu maiddai eksponerenterapiija, go eksponeren ii leat de nu beaktil.
Čuovvoleapmi
Lea dehálaš ahte don geavahat dan maid leat oahppan divššus. Strategiijat mat hehttejit hedjoneami leat fáddán terapiija loahpas. Terapiija ulbmil lea buoridit dan ahte birget garra baluin, muhto dat ii dárbbaš mearkkašit dan ahte buot vuorjašumit jávket. Dávjá lea nu ahte eará givssit mat leat čadnon garra ballui (ovdamearkka dihte oaivebávččas dahje oađđinváttisvuođat) maiddái buorránit divššu maŋŋel.
Kontakt
Kurs
- Angst - kognitiv gruppeterapi, DPS StjørdalEt behandlingstilbud for deg som har angstproblematikk.Angst - kognitiv gruppeterapi, DPS StjørdalDato kommer
- Angstmestringsgruppe, Sykehuset NamsosGruppebehandlingstilbud for deg med fobisk angst, bestående av eksponering, avspenning, erfaringsutveksling, psykoedukasjon, kognitiv atferdsterapi og hjemmearbeid.Angstmestringsgruppe, Sykehuset NamsosDato kommer
- Mestring av bekymringer, Sykehuset LevangerBehandlingstilbudet er for deg som opplever at du bekymrer deg for mye. Du får innføring i verktøy for å endre egne uhensiktsmessige holdninger og handlingsmønstre knyttet til overdreven bekymring.Mestring av bekymringer, Sykehuset LevangerDato kommer